Flyga till Umeå...

...med två spädbarn kan vara lite körigt. Vi var förstås tvungna att köpa en fullprisbiljett till Torun eftersom det var svårt att ha båda barnen i knät. Det har man ju vant sig vid hemma men på flyget kan det bli lite tight. Flyget gick kl 06.35 så vi lämnade huset strax efter 5. Efter roddande med dubbelvagn, väskor, bilstol och vällingdrickande så glömde vi näsdropparna. Allt gick väldigt bra fram till nedstigning i Umeå, då fick Torun superont i öronen. Hon skrek och grät helt hysterisk samtidigt som hon tog sig ur bältet för att komma upp i min famn. Flygvärdinnorna blev nervösa och påpekade att man måste sitta med bälte. Inte helt lätt att sätta en hysterisk ettåring ner när man själv sitter fast med en baby i knät. Jag blev LITE svettig i armhålan kan man säga. Då som en skänk från ovan knackar en kvinna som sitter bakom mig på axeln och frågar om hon kan hjälpa till. JAAAA. Hon tar Manne i sitt knä och jag kan krama och lugna Torun så hon sätter sig ner i stolen och vi har kommit tillräckligt lågt för att smärtan i öronen ska släppa. Phu! Innan vi kliver av vill den hjälpsamma kvinnans barn hålla och gosa med Manne. Ja, det kan gå bra!