Varför varför inte bara lägga sig ner och sova?

Inatt, för andra natten i rad har Torun vaknat kl 24.00 och inte kunnat somna om. Då har vi som bäst somnat och man vaknar med att vara förbannad. Torun står upp i sängen och gallskriker, vi lyfter upp henne, hon gallskriker, vi ger henne välling, hon gallskriker, vi lägger henne i sängen, hon gallskriker, vi lägger henne i vår säng, hon gallskriker. Man blir förbannad, hon blir förbannad och det är som en enda lång förbannelse innan det tvärt tar slut kl 02.30. Det är omöjligt att somna om av all adrenalin som pumpar runt. Sen kommer flugan, livets jävlighet, surrar, promenerar runt på ens svettiga hud, lyfter, surrar, promenerar, tills man drar täcket över huvet och blir en kamin. Trött onsdag.